rödljusterapi fertilitet

Rödljusterapi - resultat vid fertilitet och subfertilitet

Infertilitet och subfertilitet ökar, hos både kvinnor och män världen över.  Att vara infertil är en oförmåga, som ett par att kunna bli gravida efter 6-12 månaders försök. Det är en livssituation som är mentalt påfrestande och som allt fler ser ut att bli drabbade av, men få vågar prata om.

Subfertilitet avser att ha en minskad chans att bli gravid. Det uppskattas att 12-15% av alla par som vill, men inte kan bli gravida. På grund av detta ökar fertilitetsbehandlingar som IVF, IUI, hormon- eller drogmetoder, kirurgiska ingrepp och i en  allt mer växande takt.

Rödljusterapi (även känd som fotobiomodulering, LLLT) visar sig enligt mångårig forskning vara lovande för att förbättra hälsan, och ha funktion för många olika kroppsdelar. Det har även studerats på både kvinnlig fertilitet och manlig fertilitet.

Är Rödljusterapi en fungerande fertilitetsbehandling? I den här artikeln kommer vi att diskutera studierna och mekanismen för Rödljusterapi och fertilitet.

 

Hur fungerar LLLT/Rödljusterapi?

Det korta svaret är mitokondrierstimulering. De flesta mänskliga celler har cirka 2000 av dessa mikroskopiska energifabriker, och våra äggceller har så många som 600 000. Ägg är, precis som spermier, oerhört metaboliskt aktiva.

Allt som är levande producerar ATP (adenosintrifosfat), en energikälla som används av varje cell i kroppen. Ingen ATP, inget liv. Det är så viktigt att vissa gifter, såsom cyanid, faktiskt fungerar genom att stoppa kroppens mitokondrier från att producera ATP. Detta är den cellulära nivån på vilken rött och infrarött ljusterapi fungerar (som spänner sig över våglängder mellan 600nm och 850nm). Detta resulterar också i ökade NO (kväveoxid) nivåer i vävnader under och efter behandlingar med Rödljusterapi.

Kväveoxid är en vasodilator, den vidgar diametern på blodkärlen, vilket ökar blodflödet till det riktade området i fallet med Rödljusterapi och fertilitetsbehandling på testiklar och äggstockar.

Stimulerade mitokondrier producerar mer ATP, vilket gör att cellerna kan arbeta mer effektivt, vilket i sin tur hjälper till i processen att läka behandlade delar av kroppen. Det röda ljuset och behandlingar har stärkande effekter på hela kroppen, tex att minska inflammation och öka blodcirkulationen.

Förutom att hjälpa till med reproduktiv hälsa kan det röda ljuset också vara effektivt mot olika hudtillstånd och problem såsom eksem, solskador, psoriasis och akne, gastrit, kroppsvärk och urinvägsinfektioner som bara några exempel.

 

Hur kan rött och infrarött ljus hjälpa till att stödja fertiliteten?

Det mesta av den nuvarande fertilitetsforskningen kring Rödljusterapi kommer från två länder, – Danmark och Japan. Särskilt forskning om kvinnlig fertilitet.

När befolkningen minskar och antalet fertilitetsproblem ökar är Japan det land som blivit  världsledande inom IVF-applikationer, forskning och utveckling.  Ett forskningsområde har varit studier och tillämpning av LLLT/Rödljusterapi för att förbättra kvinnlig fertilitet.

Det som användes i en studie gjord i Danmark (1*) involverade 3 behandlingar med infrarött ljus per vecka, där ljuset applicerades direkt på buken. I ett urval av 400 tidigare infertila kvinnor kunde hela 260 av dem bli gravida efter behandlingar med infrarött ljus.

Man har upptäckt att lägre presterande mitokondrier hindrar äggcellens funktion. Mitokondrierna som finns i äggceller ärvs från modern och kan ha DNA-mutationer hos vissa kvinnor, särskilt när åldern stiger. Rött och infrarött ljusterapi fungerar direkt på mitokondrierna, förbättrar funktionen och minskar problem som DNA-mutationer.

Det förklarar varför forskningsstudien från Danmark visade att två tredjedelar av kvinnor som tidigare hade misslyckade IVF-cykler uppnådde en framgångsrik graviditet (naturliga graviditeter) efter behandlingar med Rödljusterapi. Det fanns till och med ett fall där en 50-årig kvinna blev gravid.

I genomförda studier i Japan (*2) undersöktes sambandet mellan förbättrad fertilitet och lågfrekvent laserterapi/Rödljusterapi. Dr. Toshio Ohshiro ledde en studie vid Sanno Hospital och undersökte under flera år effekten av Rödljusterapi hos 701 svårt infertila kvinnliga patienter. Anmärkningsvärt fann man att efter Rödljusbehandling uppnåddes en graviditet hos 156/701 patienter (22,3%), vilket resulterade i 79 levande födda barn (79/156 kliniska graviditeter, eller 50,1%). 

Det noterades inga biverkningar från behandlingen. I studien använde Dr Oshiro 830nm infrarött ljus i nacken på sina patienter i genomsnitt ~21 behandlingar. Dessa fynd belyser potentialen hos Rödljusterapi, för att förbättra en kvinnas chanser att bli befruktad som mycket intressanta. Efter studierna i Japan med rödljus i nacken har forskare blivit intresserade av huruvida. Rödljusterapi kan förbättra framgångsfrekvensen för naturliga graviditeter och IVF.

När det gäller manlig fertilitet belyser ny forskning (*3) de anmärkningsvärda fördelarna med Rödljusterapi för spermiers rörlighet. I studien undersökte forskarna effekterna av rött ljus (vid 650 nm) och infrarött (NIR, vid 980 nm) Rödljusterapi på mänskliga spermier. Resultat av studien avslöjar att behandling med specifika doser av rödljus signifikant förbättrade spermiers rörlighet och livsduglighet inom bara en timme efter exponering. 

På senare tid (2024) visar en studie (*4) samma förbättringar på bara några minuter. Särskilt anmärkningsvärt, NIR-ljus (infrarött ljus) gav överlägsna resultat jämfört med andra fotobiomodulationsprotokoll (PBM) för att främja spermiers hälsa.

Rödljusterapi har studerats i flera studier hos män för dess förmåga att stimulera mitokondrierna i Sertoli-celler. Dessa ljusterapibehandlingar involverar applicering av rött och infrarött ljus på nedre delen av buken eller testiklarna för att förbättra dessa parametrar. 

De flesta studier har undersökt rött ljus vid 670nm som val behandling för testiklarna. De är ett mer ytligt organ, och ljuset behöver inte penetrera vävnaden så djupt som det gör för äggstockarna hos kvinnor för att positiva effekter.

 

Slutsats

Implikationerna av Rödljusterapi på fertilitetshälsan är lovande, men samtidigt och fortfarande på ett relativt tidigt stadium. Genom att erbjuda en icke-invasiv och potentiellt effektiv intervention ger Rödljusterapi hopp för par som står inför fertilitetsutmaningar. PBM-protokoll baserade på vetenskapliga bevis kan potentiellt revolutionera fertilitetsbehandling och tillhandahålla personliga lösningar för individer som kämpar för att kunna bli gravida. Med detta sagt är det alltid viktigt att rådgöra med läkare för dem med aktuella utmaningar.

 

Vetenskapliga källor och medicinska referenser:

*1 https://ifs.healthyseminars.com/wp-content/uploads/2021/04/Powermedics-Laser-Infertility.pdf

*2 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/PMC5108999.pdf

*3 https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32301671/

*4 https://link.springer.com/article/10.1007/s43630-023-00525-y

 

Referenser på ytterligare genomförda studier på Rödljusterapi och fertilitet:

Personal Overview of the Application of LLLT in Severely Infertile Japanese Females. Ohshiro. 2012

Treatment Of Female Infertility Incorporating Low-Reactive Laser Therapy (LLLT): An Initial Report. Iwahata et al. 2005

The Proximal Priority Theory: An Updated Technique in Low Level Laser Therapy with an 830 nm GaAlAs Laser. Ohshiro. 2012

Analysis of the curative effect of GaAlAs diode laser therapy in female infertility. Taniguchi et al. 2010

Proximal Priority Treatment Using The Neck Irradiator For Adjunctive Treatment of Female Infertility. Fujii et al. 2007

A case where low reactive level laser therapy was thought to be extremely effective in the treatment of female infertility. Fujii et al. 2004

PhotoBioModulation for Infertility. EC Gynaecology 8.9. 2019

Why do older women have poor implantation rates? A possible role of the mitochondria. Bartmann et al. 2004

Sperm motility enhancement with low level laser therapy. Harrison et al. 2008

Effect of 830-nm diode laser irradiation on human sperm motility. Yazdi et al. 2014

Photobiomodulation with light-emitting diodes improves sperm motility in men with asthenozoospermia. Frangez et al. 2015

Photobiomodulation with 810 nm Wavelengths Improves Human Sperms’ Motility and Viability In Vitro. Safian et al. 2020

Effectiveness of low level laser therapy for treating male infertility. Moskvin et al. 2018

Red light improves spermatozoa motility and does not induce oxidative DNA damage. Preece et al. 2017

Photobiomodulation therapy for male infertility. Zupin et al. 2020

The Possible Application of low Reactive-Level Laser Therapy (Lllt) in the Treatment of Male Infertility. Hasan et al. 1989.

Amelioration of heat stress-induced damage to testes and sperm quality. Shahat et al. 2020­­­­­­­

Tillbaka till blogg