Av alla de fem sinnena vi människor har sätts främst våra visuella kommunikatörer - ögonen. Vi använder synen som vårt dominerande sinne. Ögonen är ett av de mest energiskrävande systemen i kroppen, som innehåller den högsta mitokondriella tätheten bland alla organ.
När vi människor blir äldre börjar cellerna i ögats näthinna (retina) åldras, och takten i detta åldrande orsakas delvis av att cellens mitokondrier, vars roll är att producera energi (känd som ATP) och öka cellfunktionen, också börjar en nedgång.
Det finns i Sverige som i världens alla länder många med synnedsättning på grund av åldrande av näthinnan. Försämrad syn är faktiskt ett normalt åldersfenomen, med ett gradvis försämrat närseende som ofta blir märkbart runt 45-årsåldern. Det innebär ett tillstånd som ej försvinner när det väl har uppstått. Det blir att förmågan att läsa på nära håll blir gradvis sämre allt eftersom tillståndet fortskrider.
Mitokondriell täthet är störst i näthinnans fotoreceptorceller, som har höga energibehov. Som ett resultat åldras näthinnan snabbare än andra organ och det med en 70%-ig ATP-reduktion över livet, vilket orsakar en betydande minskning av fotoreceptorfunktionen eftersom de saknar energi för att utföra sin normala roll.
En studie utförd av UCL-forskare (UCL Institute of Ophthalmology) påvisar att vi människor kan förbättra vår syn genom behandlingar med infrarött och rött ljus, det som kallas Rödljusterapi.
"Enbart tre minuters exponering med djuprött ljus en gång i veckan, när det levereras på morgonen, kan avsevärt förbättra synen".
I en gjord studie bad forskare testpersoner att använda Rödljusterapi tre minuter i veckan. Dessa forskare fann att denna exponering med det röda ljuset ledde till 17-20% förbättring av synskärpan.
Sammanfattningsvis fann man i studien att det i genomsnitt fanns en 17% förbättring av deltagarnas s.k färgkontrastseende när de exponerade ögonen med tre minuters rött ljus på morgonen. Men när samma test genomfördes på eftermiddagen sågs dock ingen förbättring i samma studie.
Forskarna talar om påtagliga fördelar vid behandlingar med rött ljus. Som framhävs av forskningsresultaten markerar dessa studier ett genombrott för ögonhälsan och bör leda till både prisvärda och hembaserade ögonterapier, som kan hjälpa människor världen över vid naturligt försämrad syn.
"Vi påvisar att en enda exponering med långvågigt djuprött ljus på morgonen avsevärt kan förbättra försämrad syn. Det här är ett stort hälso- och välmåendeproblem som påverkar miljontals människor globalt", säger Glen Jeffrey, PhD, vid University College London Institute oftalmologi.
"Denna enkla intervention som skulle kunna tillämpas på stor befolkningsnivå skulle avsevärt påverka livskvaliteten när människor åldras och skulle sannolikt resultera minskade de sociala utmaningar som uppstår från problem i samband med nedsatt syn" menar Glen Jeffrey.
För studien rekryterades 24 personer (12 män, 12 kvinnor), mellan 28 och 72 år, som inte hade någon ögonsjukdom. Forskarna fann att 670 nm-ljuset inte hade någon inverkan på yngre individer vid ögon-behandlingarna, men hos de runt 40 år och äldre erhölls betydande förbättringar.
Kontrastkänsligheten för konens färg (förmågan att upptäcka färger) förbättrades med upp till 20% hos vissa personer runt 40 år och äldre. Förbättringarna var mer signifikanta i den blå delen av färgspektrumet som är mer känslig för åldrande. Stångkänsligheten (förmågan att se i svagt ljus) förbättrades också avsevärt hos dem som var runt 40 år och äldre.
Hur påverkar rött ljus ögonhälsan?
Rödljusterapi bygger på principen att specifika våglängder av rött ljus till infrarött ljus (NIR) kan penetrera huden och absorberas av mitokondrier. Denna absorption stimulerar mitokondrierna, förbättrar deras effektivitet och främjar produktionen av ATP.
Genom att öka mitokondriell funktion skyddar rött ljus oss mot excitotoxisk celldöd (neuronernas död). Det skyddar också mot hämning av METC. När korrekt funktion av METC hämmas, orsakar det oxidativ stress genom att omvandla överblivet syre till reaktiva syrearter (ROS). ROS är kända för att orsaka skador på lipider, proteiner, DNA och RNA. De kan också skada själva METC, vilket leder till ökad ROS, och så vidare. Denna cykel är en normal del av åldrandet, och det är därför synen tenderar att försämras när vi blir äldre.
Rödljusterapi har också väldokumenterade antiinflammatoriska effekter. Mer specifikt verkar det röda ljuset att undertrycka uttrycket av proinflammatoriska cytokiner. Dessa är proteiner som signalerar kroppen att gå in i reaktionsläge för att bekämpa sjukdom eller infektion. Även om detta till viss del är bra, kan överdriven inflammation ha negativa effekter, inklusive i vissa fall ge skador på nervvävnad, vilket i sin tur kan påverka ögonhälsan.
Rödljusterapi är också känt för att förbättra cirkulationen. Felaktigt blodflöde till ögat och synnerven kan i värsta fall öka vår mottaglighet för ögonsjukdom. Minskat blodflöde är förknippat med ett antal ögonsjukdomar, inklusive glaukom, makuladegeneration och retinitis pigmentosa, för att nämna några. *1 *2 *3
Som nämnts tidigare har ögat, särskilt näthinnan, den högsta koncentrationen av mitokondrier i kroppen. Det har också den högsta metaboliska efterfrågan i kroppen, vilket innebär att mitokondrierna inte bara är till för att dekorera, utan även för att ge de höga nivåer av energi som ögonen kräver för att fungera optimalt. *4
Detta överflöd av mitokondrier och den höga efterfrågan på energi är just varför ögonen svarar så bra på behandling med rödljus. Rödljusterapi är en mycket intressant behandlingsform, helt utan biverkningar.
Här presenteras ytterligare en mycket intressant studie med mycket effektiva resultat med Rödljusterapi för synen:
"Upprepade 670 nm exponeringar användes på den åldrade mänskliga näthinnan, som har höga energikrav och betydande mitokondriell och funktionell försämring, för att förbättra synen. Vi visar här att enstaka 3 min 670 nm rödljus exponeringar, vid mycket lägre energier än tidigare använt, är tillräckliga för att avsevärt förbättra under 1 veckas konmedierade färgkontrasttrösklar (detektion) i åldrande populationer (37–70 år) till nivåer associerade med yngre försökspersoner. Men ljus måste levereras vid specifika tidpunkter. I miljöer med artificiell belysning är människor sällan mörkeranpassade, därför blir konens funktion kritisk. Denna intervention, som har visat sig förbättra åldrad mitokondriell funktion, kan användas för att förbättra färgseendet i hög ålder. Förbättrad färgkontrastkänslighet efter enstaka 670 nm exponeringar associerade med förbättrad mitokondriell funktion påvisades"
Vetenskapliga källor och medicinska referenser:
*1
Zeitz, O., Galambos, P., Wagenfeld, L., Wiermann, A., Wlodarsch, P., Praga, R., Matthiessen, E. T., Richard, G., & Klemm, M. (2006). Glaucoma progression is associated with decreased blood flow velocities in the short posterior ciliary artery. The British journal of ophthalmology, 90(10), 1245–1248.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16825276/
*2
Burgansky-Eliash, Z., Barash, H., Nelson, D., Grinvald, A., Sorkin, A., Loewenstein, A., & Barak, A. (2014). Retinal blood flow velocity in patients with age-related macular degeneration. Current eye research, 39(3), 304–311.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24147793/
*3
Konieczka, K., Flammer, A. J., Todorova, M., Meyer, P., & Flammer, J. (2012). Retinitis pigmentosa and ocular blood flow. The EPMA journal, 3(1), 17.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3531263/
*4
Gkotsi, D., Begum, R., Salt, T., Lascaratos, G., Hogg, C., Chau, K. Y., Schapira, A. H., & Jeffery, G. (2014). Recharging mitochondrial batteries in old eyes. Near infra-red increases ATP. Experimental eye research, 122, 50–53.